I många familjer finns barn från tidigare förhållanden. De kallas särkullbarn, och de har en starkare rätt till arv än gemensamma barn. Om en förälder dör kan särkullbarnet begära att få ut sitt arv direkt. Är det mesta av förmögenheten bunden i huset eller bostadsrätten kan den efterlevande maken eller sambon behöva låna pengar eller sälja bostaden. Här går vi igenom vad som gäller för bostaden när det finns särkullbarn, med räkneexempel, och hur ni kan planera i förväg med testamente, äktenskapsförord och gåvobrev med villkor.
Vad är ett särkullbarn?
Ett särkullbarn är ett barn som bara den ena av två makar eller sambor är förälder till. Barnets ålder spelar ingen roll. Ett vuxet barn från ett tidigare äktenskap är lika mycket särkullbarn som ett litet barn. Adoptivbarn räknas som biologiska barn. Bonusbarn ärver däremot inte sin styvförälder enligt lag, bara genom testamente.
- ✓Jämför bolån & lånelöften
- ✓Jämför flera banker med en enda ansökan
- ✓Ansökan är kostnadsfri & ej bindande
- ✓Kan även sänka räntan på befintliga lån
Gifta med särkullbarn – så fungerar arvet
När en gift person dör görs först en bodelning. Makarnas giftorättsgods läggs ihop, skulderna dras av och resten delas lika. Den efterlevande maken får själv välja att behålla sitt eget giftorättsgods i stället för att dela lika, vilket kan vara förmånligt om den efterlevande har mer än den som dog. Det som blir över för den döde är kvarlåtenskapen, och det är den som ärvs.
Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken ärver den efterlevande maken före gemensamma barn. Ett särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Den efterlevande maken har alltid rätt att behålla egendom för fyra prisbasbelopp, tillsammans med det som maken får i bodelningen. Det kallas basbeloppsregeln. För 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kronor, så skyddet är 236 800 kronor.
Räkneexempel: villan och Oskars arv
Erik och Lena är gifta och äger en villa till hälften var. Villan är värd 4 000 000 kronor och lånen är 2 000 000 kronor. Lena har dessutom 200 000 kronor på banken. Erik har en vuxen son, Oskar, från ett tidigare äktenskap. Erik dör utan testamente och äktenskapsförord.
Lena väljer att behålla sitt eget giftorättsgods, eftersom hon har mer än Erik. Oskar ärver då hela Eriks kvarlåtenskap, 1 000 000 kronor. Basbeloppsregeln hjälper inte Lena, eftersom hon redan har mer än 236 800 kronor. Vill Lena bo kvar måste hon betala 1 000 000 kronor till Oskar, i praktiken genom att utöka bolånet. Klarar hon inte det kan villan behöva säljas. Se hur mycket du kan låna på sidan om bolån.
Om särkullbarnet avstår
Oskar kan välja att avstå från att få ut sitt arv nu till förmån för Lena (3 kap. 9 §). Då ärver Lena med fri förfoganderätt och Oskar får rätt till efterarv när Lena dör. Efterarvet är en andel av Lenas kvarlåtenskap: 1 000 000 av totalt 2 200 000 kronor, alltså cirka 45 procent av det Lena lämnar efter sig. Om Lena säljer villan och förbrukar pengarna minskar efterarvet. Oskar bör därför veta att efterarvet kan bli mindre än det han avstod från.
Sambor med särkullbarn
Sambor ärver inte varandra enligt lag. Dör den ena sambon utan testamente går hela arvet till den dödas barn, oavsett om de är gemensamma eller särkullbarn. Den efterlevande sambon kan begära bodelning av samboegendomen, alltså den gemensamma bostaden och bohaget som köpts för gemensamt bruk. Det måste den efterlevande göra själv, senast i samband med bouppteckningen. Arvingarna kan inte begära bodelning.
Vid bodelning efter en sambos död har den efterlevande alltid rätt till samboegendom för minst två prisbasbelopp, 118 400 kronor 2026, om det finns så mycket. Det räcker sällan för att behålla en bostad. Hur sambolagen fungerar för bostaden och vad ni bör skriva i ett avtal går vi igenom på sidan om samboavtal.
Så skyddar ni bostaden och den efterlevande
Testamentet ska skrivas i den form som ärvdabalken kräver, med två vittnen som inte är jäviga. Låt gärna en jurist skriva testamente och äktenskapsförord samtidigt, så att de passar ihop. Vill ni ge bort bostaden redan nu kan ni läsa om skillnaderna mellan att ge bort bostad i gåva, försäljning och arv, eller om att sälja till närstående.
När bostaden ska säljas eller skiftas
Efter dödsfallet förvaltar dödsbodelägarna boet tillsammans. Ett särkullbarn är dödsbodelägare och måste vara med på beslut om att sälja bostaden eller fördela den i arvskiftet. Är delägarna oense kan tingsrätten utse en boutredningsman. Så här brukar det gå till:
- Gör en bouppteckning inom tre månader från dödsfallet och skicka den till Skatteverket inom en månad efter förrättningen.
- Gör bodelning mellan den efterlevande maken och dödsboet.
- Ta fram ett värde på bostaden, gärna med en skriftlig värdering, så att utlösen blir rättvis.
- Gör arvskifte, eller sälj bostaden med alla delägares underskrift.
- Sök lagfart om ett hus byter ägare genom arv eller bodelning. Det kostar expeditionsavgiften 825 kronor. Stämpelskatt tas inte ut för förvärv genom arv, testamente eller bodelning.
Den som ärver tar över den dödes anskaffningsvärde. Säljer du bostaden senare räknas vinsten från det värdet. Läs mer om hur du deklarerar bostadsförsäljningen. Fler guider för dig som ska sälja finns på sidan sälja bostad.
- ✓Jämför bolån & lånelöften
- ✓Jämför flera banker med en enda ansökan
- ✓Ansökan är kostnadsfri & ej bindande
- ✓Kan även sänka räntan på befintliga lån
Vanliga frågor om särkullbarn och bostaden
Vad är ett särkullbarn?
Ett särkullbarn är ett barn som bara den ena maken eller sambon är förälder till, till exempel ett barn från ett tidigare förhållande. Det spelar ingen roll hur gammalt barnet är. Barn som ni har tillsammans kallas gemensamma barn.
Ärver särkullbarn före den efterlevande maken?
Ja. Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har dött, men ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör (3 kap. 1 § ärvdabalken). Den efterlevande maken har ändå alltid rätt till egendom för fyra prisbasbelopp, 236 800 kronor 2026, tillsammans med det maken får i bodelningen.
Måste huset säljas om ett särkullbarn vill ha ut sitt arv?
Inte om den efterlevande kan lösa ut särkullbarnet med andra tillgångar eller pengar, till exempel med ett nytt bolån. Om det inte går och särkullbarnet inte vill vänta kan bostaden behöva säljas. Ett testamente, ett äktenskapsförord eller en livförsäkring kan minska risken.
Kan man testamentera bort särkullbarnets arv?
Bara delvis. Särkullbarnet har alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Barnet måste begära jämkning av testamentet inom sex månader från att det delgavs (7 kap. 3 § ärvdabalken). Resten av arvet kan testamenteras till den efterlevande.
Vad händer om särkullbarnet avstår från sitt arv?
Då ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt, och särkullbarnet får i stället rätt till efterarv när den efterlevande maken dör (3 kap. 9 §). Efterarvet räknas som en andel av den efterlevandes kvarlåtenskap, inte som ett fast belopp.
Ärver sambor varandra om det finns särkullbarn?
Nej. Sambor ärver aldrig varandra enligt lag. Utan testamente går hela arvet efter den döda sambon till dennes barn. Den efterlevande sambon kan begära bodelning av samboegendomen och har då rätt till minst två prisbasbelopp, 118 400 kronor 2026. Ett testamente kan ge mer, men särkullbarnen kan fortfarande kräva sin laglott.
Källor: ärvdabalken (1958:637) 3 kap. 1, 2 och 9 §§, 7 kap. 1 och 3 §§, 10 kap. 1 §, 18 kap. 1 §, 19 kap. 1 §, 20 kap. 1 §, äktenskapsbalken 10–12 kap., sambolagen (2003:376) 8 och 18 §§, förordning (2025:872) om prisbasbelopp 2026 (59 200 kronor), Lantmäteriet om lagfart vid arv och bodelning. Räkneexemplet är påhittat och förenklat. Senast granskad 22 november 2026.